Fondberg & Wincent

Aktuellt

Det mänskliga  post-digitala arbetet

Posts tagged fondberg&wincent
Fondberg & Wincent kommenterar mobilbereoende i Veckans Affärer

 

Missbruksexperten: Mobilen har blivit vår nya cigarett – så blir du kvitt beroendet

Vi är dopade av digitalt Dopamin och utsatta för en masspsykos. Men det finns hopp, hävdar experten på missbruk och ”Lyxfällan”-profilen Patrik Wincent. Den postdigitala eran är snart här.

Läsa hela artikeln här

IMG_0093.JPG
Fondberg & Wincent i World Youth Forum Egypt 2018
 
 

Fondberg & Wincent var inbjudna att tala om negativa aspekterna av digitalisering som vi människor bör bejaka. De blev många intressanta diskussioner med både esportera, politker och andra företags och andra representanter för samhälle och inte minst många ungdomar.

Allra mest uppmärksamhet fick dock samtalet mellan Patrik Wincent och Egyptens president Abdul Fatah al-Sisi som en del av det stora panelsamtalet som anordnas under konferensen. Patrik Wincent visar upp “The no-phone” och får presidenten att skratta samtidigt som han informerar om hur pass viktigt det är med att vara medveten om vad den digitala stressen kan göra med oss. Se klippet nedan.





Om World Youth Forum
”The World Youth Forum is a free platform bringing together youth from around the world together with the decision makers and different influential officials. The forum is a chance for you to engage with top policy-makers in the region and network with promising youth in the region and the world that are determined to create change in the world we live in today. The forum is also a chance to explore Egypt with its rich culture, heritage and history. The Egyptian culture has a lot to offer for both locals and visitors who are looking for rich experiences. Whether you are interested in its ancient history, food, or any other adventure, Egypt, and its people are sure to fascinate you.”

Fondberg Wincent i expressen debatt om självupptagenheten i sociala medier

En genomsnittlig person beräknas ta 25 000 selfies under en livstid. Mycket tyder på att detta inte är ett helt sunt beteende. 

DEBATT | SOCIALA MEDIER. Visste ni om att det fler människor som dör av selfies än av hajattacker varje år? En stor indisk studie som har publicerats i vetenskapstidskriften Journal of Family Medicine and Primary Care har kommit fram till att minst 259 människor i världen har dött när de försökt ta en selfie. I dag finns det en drös med forskning och studier som tyder på att användningen av sociala medier kan påverka vår mentala hälsa negativt. Vi lägger upp cirka 1 000 selfies på Instagram var tionde sekund och 93 miljoner selfies varje dag. Det har estimerats att en genomsnittlig person kommer att ta 25 000 selfies under ens livstid.

Faktorerna bakom selfie-beteendet

Vilka psykologiska faktorer driver oss till att ta selfies? 

Man vill få uppmärksamhet från så många människor som möjligt. Folk tycker om att få uppmärksamhet på sociala medier, och alla dessa gillaklick och kommentarer från vänner är ett snabbt och enkelt sätt att söka komplimanger. Man vill stärka sin självkänsla. Det hör till människans natur att vilja visa upp sina framgångar för andra, framgångar som också kan inkludera att man mår bra. Eller att man ser bra ut. Man vill stoltsera, helt enkelt. 

Mobilen och dess expressväg ut på olika sociala medier uppmuntrar beteendet. Sanningen är förstås att man i dag vet mer om effekterna av selfies. Det finns en koppling till narcissistiska drag. Man talar om ett självförstärkande belöningssystem och självobjektifiering – alltihop kopplat till fenomenet selfies. Folk som får gillaklick och uppmärksamhet kring sina bilder har en stark tendens att vilja publicera ännu mer. Och så är det ju: Narcissism präglas av en tro på att man är smartare, attraktivare och bättre än andra, men man har ändå en underliggande osäkerhet.

Låg självkänsla

Psykologer vid Brunel University i London genomförde en studie där de tillfrågade 555 användare på Facebook om de fick undersöka personlighetsdrag och motiv kring deras statusuppdateringar. De fick fylla i en enkät online kallad Big Five, där man tittade på olika personlighetsdrag, och resultatet blev följande:

• Personer med låg självkänsla lade upp fler statusuppdateringar om relationen med sin partner.

• Människor med narcissistiska drag uppdaterade mer frekvent om sina prestationer. När de fick många gillaklick stärktes deras beteende tack vare den uppmärksamhet de fick och längtade efter.

• Dessa människor med narcissistiska drag skrev också flera statusuppdateringar om sin kost och om hur de motionerade. De använde Facebook för att visa sina resultat och sitt utseende

Kvinnans märkliga förklaring

"En selfie är när du tar en attraktiv bild på dig själv och bara stirrar på den i tjugo minuter och beundrar hur ditt ansikte är sammansatt", fick jag som svar av en ung kvinna efter en föreläsning. Ett skämt? Ironi? Eller var det på allvar? Vad vet jag. Vad jag dock vet är att självupptagenheten och narcissismen har blivit ett problem, de dödar vår empati. Vi tenderar att hellre söka status och godkännande än att hitta vår egen individualitet. Självfallet är selfies i sig inte skadligt, men det är vår självupptagenhet och brist på närvaro som kan orsaka konsekvenser.

Innan ni lägger ut en bild, ställ er först dessa tre frågor:

1. Lägger jag ut den här bilden för att jag vill må bättre genom andras bekräftelse?

2. Visar jag mitt riktiga jag?

3. Lägger jag ut denna bild av mig själv för att jag känner mig ängslig eller deprimerad?

Av Patrik Wincent

Beteendeterapeut och författare


Den post-digitala organisationen

BAKGRUND


Precis som den industriella revolutionen markerade en övergång från jordbrukssamhället till industrisamhället på slutet av 1700 talet har nu den digitala revolutionen i grunden förändrat vårt sätt att arbeta, leva och kommunicera på. Den digitala revolutionen har skapat överflöd av information som gett oss massvis med möjligheter till innovationer. Samtidigt har samma överflöd gett oss nya utmaningar. Det är först nu som arbetsgivare och anställda börjar ta dessa problem och utmaningar på allvar. Sjukskrivningar ökar p.g.a av överbelastningar, gränslöst arbete och ständig nåbarhet och ett arbetsliv som inte längre ser några tydliga gränser och även påverkar oss socialt och privat.
Därför behövs det nya lösningar för dessa problem och vi kallar detta för ett "hållbart digitalt arbetsliv för den post-digitala organisationen och samhället". Det är där som vi på Fondberg & Wincent kommer in. 

Den post-digitala organisationen

För att kunna tala om framtiden utan att vara för eller emot teknikutveckling, anser vi på Fondberg & Wincent att vi behöver tala om den post-digitala arbetsplatsen och samhället.

Det post-digitala som begrepp kommer först ifrån diskursen om konstens utveckling med digitaliseringen . Den pekar mot en attityd som är mer brydd om att vara mänsklig än digital. 

När på Fondberg & Wincent talar om det post-digitala så håller vi med Giorgio Agambens definition som ett paradigm där vi använder oss av det digitala som något vi tänker med snarare än tänker på. Men också att vi primärt behöver förhålla oss till att vi faktiskt är människor som använder dessa digitala hjälpmedel. 
 

“(Post digital) describes paradigms as things what we think with, rather than things we think about..
.. an understanding of postdigital does not aim to describe a life after digital, but rather attempts to describe the present-day opportunity to explore the consequences of the digital and of the computer age.”

— GIORGIO AGAMBEN

 POST DIGITAL ORGANISATIONSUTVECKLING

Detta ger oss också en möjlighet att skapa en arbetsplats och ett förhållningssätt till tekniken som gör oss till mästare över den istället för tvärtom. Vi jobbar alltså inom den post-digitala utvecklingen av verksamheter där vi ser det digitala som en teknik som är här för att stanna, men där vi behöver nya hållbara modeller för att dra nytta av de positiva effekterna av digitalisering och minska de negativa påföljderna. 

 

Utmaningar med digitaliseringen

Den digitala stressen uppstår i det gamla sättet att leda, organisera sig och förhålla sig till information till något som alltid är dyrt och värdefullt (Fondberg & Wincent)

Den digitala stressen uppstår i det gamla sättet att leda, organisera sig och förhålla sig till information till något som alltid är dyrt och värdefullt (Fondberg & Wincent)

 

Den digitala stressen uppstår i det gamla sättet att leda, organisera sig och förhålla sig till information till något som alltid är dyrt och värdefullt (Fondberg & Wincent)

“Både på arbetsplatsen, på andra platser och i det uppkopplade hemmet går det att snabbt växla
fram och tillbaka mellan arbete och personliga angelägenheter. Denna typ av arbetsvillkor kallas för gränslöst arbete, och det kan också ställas i kontrast till fabriksarbete med höggradig
maskinstyrning där arbetaren måste finnas vid sin maskin och genomföra specificerade arbetsuppgifter i tidsintervall som bestäms
av maskinernas hastighet. ”

— GUNNAR ARONSSON - PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET

1.KOMMUNIKATION

  • Arbetar på samma plattformar som vi är sociala
  • Inlärningssvårigheter
  • Ineffektivitet p.g.a multitasking
  • Kriget om din uppmärksamhet (sociala medier tävlar om din uppmärksamhet)
  • Ökade krav på tydlig kommunikation
  • Ökad konkurrens för att synas
  • FOMO (fear of missing out)

2. ORGANISATION

  • Gränslöst arbete aldrig ledig, aldrig fokuserad. 
  • Arbetar på kontoret men får inget gjort
  • Platslösa arbetsplatser med mycket buller och störande moment
  • Möten som blir ständigt avbrutna av mobiler mm

3.  LEDARSKAP

  • Ledare som stör personalen istället för att stötta dem
  • För upptagen för att se vad andra gör
  • Leder genom att berätta vad som ska göras snarare än att främja kreativitet
  • Blir flaskhals för digital kommunikation

Lösningar på utmaningar med digitaliseringen

Post-digitalt lönsamhets modell (Fondberg & Wincent)

Post-digitalt lönsamhets modell (Fondberg & Wincent)

 

Post-digitalt lönsamhets modell (Fondberg & Wincent)

Det är alltså i gränssnittet  mellan dessa tre områden som vi på Fondberg & Wincent arbetar.

Vi behöve

  • Post-digital kommunikation 
  • Post-digital organisering 
  • Post-digitalt ledarskap


Det handlar om hälsa, välmående och prestation, som går hand i hand med snabb teknisk utveckling. Det är ett sätt att förhålla sig till det digitala som tar med människans begränsade kognition, möjlighet att lära, effektivitet. 

Vi människor har helt enkelt en begränsad möjlighet att processa information. Vi behöver alltså arbeta på ett nytt sätt när vi har förstått: 

människans begränsningar av att hantera information + den digitala tidsålderns möjligheter att sprida information = receptet på optimerad verksamhet.

POST DIGITAL KOMMUNIKATION

  • Begränsa mängden information som vi tar in och behandlar. (brus)
  • Välja vilken information vi tar in
  • Välja när vi är anträffbara
  • Sätta regler för hur vi kommunicerar
  • Välja rätt kanaler att kommunicera på
  • Filtrera vårt budskap

POST DIGITALT LEDARSKAP

  • Stötta andra i att inte bli störda och fokusera
  • Skapa tydlighet kring policys för leveranser
  • Stötta kvalitet och närvaro oavsett fysisk plats
  • Personligt ledarskap som kulturbärare av det post-digitala

POST-DIGITAL ORGANISATION

  • Sätta tydliga förhållningssätt till fysisk och digital arbetsplats
  • Hur vi håller möten som är korta och fokuserade
  • Effektiva möten i de digitala rummen