Fondberg & Wincent

Aktuellt

Det mänskliga  post-digitala arbetet

Dagens Industri intervjuar Patrik Wincent om vårt arbete med digital stress

Hans digitala svältdiet ska öka företagens lönsamhet

  • Beroendeterapeuten Patrik Wincent, medgrundare av Fondberg & Wincent. 

Skärmtid är inte bara ett uppfostringsdilemma för föräldrar. Det är också en lönsamhetsfråga för arbetsgivare. Nystartade konsultbyrån Fondberg & Wincent hjälper företag att tackla vår tids stora folkhälsobekymmer: digital stress.

https://www.di.se/nyheter/hans-digitala-svaltdiet-ska-oka-foretagens-lonsamhet-1/

patrik forsberg
Insändare i DN om mobilerna i skolan.

Jag är född och uppvuxen i Bangladesh i en familj där fattigdom dominerade i allra högsta grad. Vi var tio syskon med samma föräldrar, åldersskillnaden var mellan ett och tre år. 

Pappa jobbade och hade månadslön. Mamma var hemmafru och tog hand om oss och hushållet. Vi hade litet jordbruk vid sidan om som hjälpte oss med försörjningen.

Mina föräldrar såg till att alla barn fick utbildning. Det krävde hårt arbete och disciplin att få ihop det hela. De äldre barnen fick ofta nya kläder och nya böcker. Yngre syskonen fick använda dessa i efterhand.

Vi hamnade ofta i konflikter, men lärde oss att lösa dem både inom och utanför familjen bättre än många andra. Vi var tvungna att vara kreativa för att överleva. Det kändes ibland tråkigt och kaosartat. Det var brist på mat, kläder och leksaker. 

Men trots alla bekymmer fanns glädje att i att leva och utvecklas. Vi delade säng, rum, sorg, glädje och vi var aldrig ensamma. Det fanns inte tv, telefon eller datorer. 

Sverige är ett land där det finns så många möjligheter att leva livet precis som man vill. Ändå går det ibland snett.

Det kan bero på att barn i västvärlden inte är vana vid motgång. De är inte härdade på samma sätt som vi blev i min barndom. De kan lätt hoppa från ena till det andra så fort de möter minsta problem. De blir deppiga så fort de inte får det de önskar. 

Det kan ha att göra med dagens digitala samhälle där barnen har mobilen i handen dygnet runt. De tillbringar alldeles för mycket tid i telefonen. Det finns inte utrymme för spontana stunder, för lekar, eller för att göra något annat tillsammans. Barnen får det de önskar utan att kämpa.

De vill gärna att det ska finnas kompisar i närheten, men ändå pratar de knappt med varandra. Det är nästan så att om någon behöver salt vid matbordet så skickar de ett sms i stället för att fråga.

Alla dessa timmar med mobil och dator leder till att deras hjärnor nästan aldrig får lugn och ro. De blir lätt irriterade och ofta trötta. De orkar knappt prata eller kommunicera. Många tycker att det mesta är tråkigt, speciellt i skolarbete. De tycker det är tråkigt att behöva satsa på studier i många år.

Det här kommer att leda till en fallande kunskapsnivå och att vi förlorar kompetens i landet. Det är lätt att hamna snett när det finns så många möjligheter. 

Vi föräldrar måste nu ta ett större ansvar. Vi kan inte delegera det till någon annan. För att anpassa sig i den digitala världen måste vi förändra och förbättra oss. Vi måste ta hand om den nya generationen bättre och ställa krav.


https://www.dn.se/asikt/bortskamda-svenska-barn-slukas-upp-av-mobilen/

patrik forsberg
Fondberg & Wincent kommenterar mobilbereoende i Veckans Affärer

 

Missbruksexperten: Mobilen har blivit vår nya cigarett – så blir du kvitt beroendet

Vi är dopade av digitalt Dopamin och utsatta för en masspsykos. Men det finns hopp, hävdar experten på missbruk och ”Lyxfällan”-profilen Patrik Wincent. Den postdigitala eran är snart här.

Läsa hela artikeln här

IMG_0093.JPG
Fondberg & Wincent i World Youth Forum Egypt 2018
 
 

Fondberg & Wincent var inbjudna att tala om negativa aspekterna av digitalisering som vi människor bör bejaka. De blev många intressanta diskussioner med både esportera, politker och andra företags och andra representanter för samhälle och inte minst många ungdomar.

Allra mest uppmärksamhet fick dock samtalet mellan Patrik Wincent och Egyptens president Abdul Fatah al-Sisi som en del av det stora panelsamtalet som anordnas under konferensen. Patrik Wincent visar upp “The no-phone” och får presidenten att skratta samtidigt som han informerar om hur pass viktigt det är med att vara medveten om vad den digitala stressen kan göra med oss. Se klippet nedan.





Om World Youth Forum
”The World Youth Forum is a free platform bringing together youth from around the world together with the decision makers and different influential officials. The forum is a chance for you to engage with top policy-makers in the region and network with promising youth in the region and the world that are determined to create change in the world we live in today. The forum is also a chance to explore Egypt with its rich culture, heritage and history. The Egyptian culture has a lot to offer for both locals and visitors who are looking for rich experiences. Whether you are interested in its ancient history, food, or any other adventure, Egypt, and its people are sure to fascinate you.”

SMARTPHONELESS IN THE POST DIGITAL AGE | PATRIK WINCENT | TEDXBERGEN

What would happen if suddenly you would wake up in the morning and everything would be gone? Your mobile phone, Ipads, computers. Lets say a natural disaster would wipe out internet, or a hacker would spread a global virus that would destroy our social media platforms. Would you go crazy, feel panic or empty. Maybe you would start climbing the walls, at least at the beginning. Could you imagine a life without technology, how would you perform work, how would you spend time with your children? How would you relate to your partner? How would you fill the hours that you earlier spend hours on your phone…. Patrik imagines you would have to deconstruct your life and how you perform your working hours, at home, with your partner and children. Patrik Wincent is a therapist and the founder of Swedens leading ER center that specialises in internet addiction. This is what he will be talking about. Patrik Wincent is an authorized therapist, he is a coach, a writer of five books such as "the digital drug", "Nomophobia" and the "digital babysitter" amongst others. A lecturer and spoken word artist. Patrik Wincent comes from Sweden, Stockholm and is the founder of "Fondberg & Wincent", a company with the main focus of offering counsel to people and companies who are dealing with digital stress and to offer education in how to prevent and recognize digital stress. Patrik Wincent is also the host of the popular tv program "Lyxfällan", also founder of "Dataspelsakuten", a company which is similar to Internetakuten, but deals with people who arestruggling with video gaming addiction. This talk was given at a TEDx event using the TED conference format but independently organized by a local community.

patrik forsberg
Fondberg Wincent i expressen debatt om självupptagenheten i sociala medier

En genomsnittlig person beräknas ta 25 000 selfies under en livstid. Mycket tyder på att detta inte är ett helt sunt beteende. 

DEBATT | SOCIALA MEDIER. Visste ni om att det fler människor som dör av selfies än av hajattacker varje år? En stor indisk studie som har publicerats i vetenskapstidskriften Journal of Family Medicine and Primary Care har kommit fram till att minst 259 människor i världen har dött när de försökt ta en selfie. I dag finns det en drös med forskning och studier som tyder på att användningen av sociala medier kan påverka vår mentala hälsa negativt. Vi lägger upp cirka 1 000 selfies på Instagram var tionde sekund och 93 miljoner selfies varje dag. Det har estimerats att en genomsnittlig person kommer att ta 25 000 selfies under ens livstid.

Faktorerna bakom selfie-beteendet

Vilka psykologiska faktorer driver oss till att ta selfies? 

Man vill få uppmärksamhet från så många människor som möjligt. Folk tycker om att få uppmärksamhet på sociala medier, och alla dessa gillaklick och kommentarer från vänner är ett snabbt och enkelt sätt att söka komplimanger. Man vill stärka sin självkänsla. Det hör till människans natur att vilja visa upp sina framgångar för andra, framgångar som också kan inkludera att man mår bra. Eller att man ser bra ut. Man vill stoltsera, helt enkelt. 

Mobilen och dess expressväg ut på olika sociala medier uppmuntrar beteendet. Sanningen är förstås att man i dag vet mer om effekterna av selfies. Det finns en koppling till narcissistiska drag. Man talar om ett självförstärkande belöningssystem och självobjektifiering – alltihop kopplat till fenomenet selfies. Folk som får gillaklick och uppmärksamhet kring sina bilder har en stark tendens att vilja publicera ännu mer. Och så är det ju: Narcissism präglas av en tro på att man är smartare, attraktivare och bättre än andra, men man har ändå en underliggande osäkerhet.

Låg självkänsla

Psykologer vid Brunel University i London genomförde en studie där de tillfrågade 555 användare på Facebook om de fick undersöka personlighetsdrag och motiv kring deras statusuppdateringar. De fick fylla i en enkät online kallad Big Five, där man tittade på olika personlighetsdrag, och resultatet blev följande:

• Personer med låg självkänsla lade upp fler statusuppdateringar om relationen med sin partner.

• Människor med narcissistiska drag uppdaterade mer frekvent om sina prestationer. När de fick många gillaklick stärktes deras beteende tack vare den uppmärksamhet de fick och längtade efter.

• Dessa människor med narcissistiska drag skrev också flera statusuppdateringar om sin kost och om hur de motionerade. De använde Facebook för att visa sina resultat och sitt utseende

Kvinnans märkliga förklaring

"En selfie är när du tar en attraktiv bild på dig själv och bara stirrar på den i tjugo minuter och beundrar hur ditt ansikte är sammansatt", fick jag som svar av en ung kvinna efter en föreläsning. Ett skämt? Ironi? Eller var det på allvar? Vad vet jag. Vad jag dock vet är att självupptagenheten och narcissismen har blivit ett problem, de dödar vår empati. Vi tenderar att hellre söka status och godkännande än att hitta vår egen individualitet. Självfallet är selfies i sig inte skadligt, men det är vår självupptagenhet och brist på närvaro som kan orsaka konsekvenser.

Innan ni lägger ut en bild, ställ er först dessa tre frågor:

1. Lägger jag ut den här bilden för att jag vill må bättre genom andras bekräftelse?

2. Visar jag mitt riktiga jag?

3. Lägger jag ut denna bild av mig själv för att jag känner mig ängslig eller deprimerad?

Av Patrik Wincent

Beteendeterapeut och författare


70 % av Sveriges chefer upplever "ohanterlig stress"
Cissi Elwin tidningen Chef

Cissi Elwin tidningen Chef


Cissi Elwin skriver själv i sin krönika i tidningen Chef om sin utbrändhet, och fler borde våga vara så öppna med detta som hon. Stress är nämligen ett enormt stort problem. I Chefs egna undersökning, visade det sig nämligen att så många som 70 % av svenska chefer upplever “ohanterlig stress”. Cissi skriver vidare om hur ska chefer som själva inte mår bra kunna hjälpa andra. Vilket är en mycket god poäng.

Om vi tittar på den klassiska modellen för stöd, krav och kontroll så skulle vi vilja slå ett slag för att fler chefer tar in stöd i den här processen. Det kan nämligen vara ett mycket krävande arbete att både ha problem med stress och göra förändringar för en hel arbetsplats. Det blir inte bara extra ansträngande under en period, det blir också väldigt många olika hattar.

Ta stöd av olika företag och tjänster är vårt tips. Och vi bistår gärna med hjälpa att förbättra den digitala arbetsmiljön och det gränslösa arbetet. Vilket vi tror är en stor del av orsaken till att vi idag är så stressade som vi är. Det behövs kunskap och gemensamma regler för att kunna göra förbättringar. I bilden nedan så har vi illustrerat hur vi går tillväga för att få till hållbara beteende förändringar på er arbetsplats i förhållande till digital stress.



Digital Stresshantering och beteendeförändringar

Digital Stresshantering och beteendeförändringar

Fondberg & Wincent på Beroendedagen 2018

IMG_3138.JPG

Idag var Fondberg Wincent med på beroendedagen arrangerad av Expo Media i Stockholm. Vi (Patrik Forsberg) deltog både med föreläsning för socialarbetare och övriga deltagare samt på morgonsen paneldiskussion med Maria Bauer årets beteendevetare 2016, Kent Nilsson professor, Centrum för klinisk forskning, Region Västmanland, Uppsala universitet och Thabo Motsieloa (programledare och moderator).

Många kände igen sig i problembilden med digital stress och överdrivet skärmanvändande och bjöds på tips för hur man ska kunna hantera det på både lång och kort sikt.

Fondberg & Wincent är tacksamma för att ha varit med, och ser fram emot nästa års beroendedag.



Många var intresserade av föredraget “Mediaberoende och digitalstress” med Fondberg & Wincent. Tack för att vi fick komma och dela med oss av vår kunskap.

Många var intresserade av föredraget “Mediaberoende och digitalstress” med Fondberg & Wincent. Tack för att vi fick komma och dela med oss av vår kunskap.

Den post-digitala organisationen

BAKGRUND


Precis som den industriella revolutionen markerade en övergång från jordbrukssamhället till industrisamhället på slutet av 1700 talet har nu den digitala revolutionen i grunden förändrat vårt sätt att arbeta, leva och kommunicera på. Den digitala revolutionen har skapat överflöd av information som gett oss massvis med möjligheter till innovationer. Samtidigt har samma överflöd gett oss nya utmaningar. Det är först nu som arbetsgivare och anställda börjar ta dessa problem och utmaningar på allvar. Sjukskrivningar ökar p.g.a av överbelastningar, gränslöst arbete och ständig nåbarhet och ett arbetsliv som inte längre ser några tydliga gränser och även påverkar oss socialt och privat.
Därför behövs det nya lösningar för dessa problem och vi kallar detta för ett "hållbart digitalt arbetsliv för den post-digitala organisationen och samhället". Det är där som vi på Fondberg & Wincent kommer in. 

Den post-digitala organisationen

För att kunna tala om framtiden utan att vara för eller emot teknikutveckling, anser vi på Fondberg & Wincent att vi behöver tala om den post-digitala arbetsplatsen och samhället.

Det post-digitala som begrepp kommer först ifrån diskursen om konstens utveckling med digitaliseringen . Den pekar mot en attityd som är mer brydd om att vara mänsklig än digital. 

När på Fondberg & Wincent talar om det post-digitala så håller vi med Giorgio Agambens definition som ett paradigm där vi använder oss av det digitala som något vi tänker med snarare än tänker på. Men också att vi primärt behöver förhålla oss till att vi faktiskt är människor som använder dessa digitala hjälpmedel. 
 

“(Post digital) describes paradigms as things what we think with, rather than things we think about..
.. an understanding of postdigital does not aim to describe a life after digital, but rather attempts to describe the present-day opportunity to explore the consequences of the digital and of the computer age.”

— GIORGIO AGAMBEN

 POST DIGITAL ORGANISATIONSUTVECKLING

Detta ger oss också en möjlighet att skapa en arbetsplats och ett förhållningssätt till tekniken som gör oss till mästare över den istället för tvärtom. Vi jobbar alltså inom den post-digitala utvecklingen av verksamheter där vi ser det digitala som en teknik som är här för att stanna, men där vi behöver nya hållbara modeller för att dra nytta av de positiva effekterna av digitalisering och minska de negativa påföljderna. 

 

Utmaningar med digitaliseringen

Den digitala stressen uppstår i det gamla sättet att leda, organisera sig och förhålla sig till information till något som alltid är dyrt och värdefullt (Fondberg & Wincent)

Den digitala stressen uppstår i det gamla sättet att leda, organisera sig och förhålla sig till information till något som alltid är dyrt och värdefullt (Fondberg & Wincent)

 

Den digitala stressen uppstår i det gamla sättet att leda, organisera sig och förhålla sig till information till något som alltid är dyrt och värdefullt (Fondberg & Wincent)

“Både på arbetsplatsen, på andra platser och i det uppkopplade hemmet går det att snabbt växla
fram och tillbaka mellan arbete och personliga angelägenheter. Denna typ av arbetsvillkor kallas för gränslöst arbete, och det kan också ställas i kontrast till fabriksarbete med höggradig
maskinstyrning där arbetaren måste finnas vid sin maskin och genomföra specificerade arbetsuppgifter i tidsintervall som bestäms
av maskinernas hastighet. ”

— GUNNAR ARONSSON - PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET

1.KOMMUNIKATION

  • Arbetar på samma plattformar som vi är sociala
  • Inlärningssvårigheter
  • Ineffektivitet p.g.a multitasking
  • Kriget om din uppmärksamhet (sociala medier tävlar om din uppmärksamhet)
  • Ökade krav på tydlig kommunikation
  • Ökad konkurrens för att synas
  • FOMO (fear of missing out)

2. ORGANISATION

  • Gränslöst arbete aldrig ledig, aldrig fokuserad. 
  • Arbetar på kontoret men får inget gjort
  • Platslösa arbetsplatser med mycket buller och störande moment
  • Möten som blir ständigt avbrutna av mobiler mm

3.  LEDARSKAP

  • Ledare som stör personalen istället för att stötta dem
  • För upptagen för att se vad andra gör
  • Leder genom att berätta vad som ska göras snarare än att främja kreativitet
  • Blir flaskhals för digital kommunikation

Lösningar på utmaningar med digitaliseringen

Post-digitalt lönsamhets modell (Fondberg & Wincent)

Post-digitalt lönsamhets modell (Fondberg & Wincent)

 

Post-digitalt lönsamhets modell (Fondberg & Wincent)

Det är alltså i gränssnittet  mellan dessa tre områden som vi på Fondberg & Wincent arbetar.

Vi behöve

  • Post-digital kommunikation 
  • Post-digital organisering 
  • Post-digitalt ledarskap


Det handlar om hälsa, välmående och prestation, som går hand i hand med snabb teknisk utveckling. Det är ett sätt att förhålla sig till det digitala som tar med människans begränsade kognition, möjlighet att lära, effektivitet. 

Vi människor har helt enkelt en begränsad möjlighet att processa information. Vi behöver alltså arbeta på ett nytt sätt när vi har förstått: 

människans begränsningar av att hantera information + den digitala tidsålderns möjligheter att sprida information = receptet på optimerad verksamhet.

POST DIGITAL KOMMUNIKATION

  • Begränsa mängden information som vi tar in och behandlar. (brus)
  • Välja vilken information vi tar in
  • Välja när vi är anträffbara
  • Sätta regler för hur vi kommunicerar
  • Välja rätt kanaler att kommunicera på
  • Filtrera vårt budskap

POST DIGITALT LEDARSKAP

  • Stötta andra i att inte bli störda och fokusera
  • Skapa tydlighet kring policys för leveranser
  • Stötta kvalitet och närvaro oavsett fysisk plats
  • Personligt ledarskap som kulturbärare av det post-digitala

POST-DIGITAL ORGANISATION

  • Sätta tydliga förhållningssätt till fysisk och digital arbetsplats
  • Hur vi håller möten som är korta och fokuserade
  • Effektiva möten i de digitala rummen
Facebook följer efter Apple för kontroll av skärmtid
fb-1200x630-4.png

Nu kan du som användare ställa in larm och få översikt över både dig och dina barns användande av både Facebook och Instagram. Detta inte långt efter att Apple presenterat samma typ av funktioner några månader tidigare med uppdateringen av IOS 11. 

Facebook säger sig vilja att tiden som spenderas på Facebook och Instagram ska vara avsiktlig, positiv och inspirerande. 

Både Apple och Facebook har därmed tagit till sig av den kritiken från de delar av Silicon Valley och Time Well Spent rörelsen som drivs av bland annat Tristan Harris. Time Well Spent vill att tiden som används i olika appar och webbtjänster ska vara kvalitativa och att de stora techbolagen ska sluta tävla om vår uppmärksamhet, utan också titta på de högre syftet med användandet av dessa tjänster. 

Du kan gå in på inställningar på både Facebook och Instagram och ställa in användandet redan idag.

new-tools-to-manage-your-time.png

 




 

patrik forsberg
Patrik Wincent från Fondberg & Wincent i Kollega om digital stress
Internetberoende är ett brett spektrum. Allt som har med skärmar att göra orsakar digital stress. Precis som med mat gäller det att hitta balans. Det går inte att äta hela tiden, säger han.
— Patrik Wincent

 

Det är bara nio år sedan datagurun Steve Jobs förtrollade en hel värld med pekskärmen. Men de senaste åren har vi börjat se paddornas och de smarta mobilernas avigsidor.

Till Patrik Wincent, terapeut specialiserad på internetberoende och författare till boken Den Digitala Drogen, kommer allt ifrån dataspelsmissbrukande ungdomar till personer som vill få ut partnerns mobil ur sängkammaren. Bruket av skärmar, mobiler och spel har blivit missbruk.

Han har haft en klient som har trillat ner från perrongen på tågspåret för att han tittade intensivt på mobilskärmen. Han lyckades rädda sig upp två minuter innan tåget kom. Det är ett extremfall, men många av oss kan nog känna igen sig i en lite väl förbehållslös kärlek till elektroniken.

– Sedan pekskärmarna kom har ett nytt, mer eller mindre tvångsmässigt beteende exploderat. Elektronik är fantastiskt, det finns många fördelar. Jag vill inte moralisera, men jag vill minimera riskerna, säger Patrik Wincent.

 

IMG_4971_final.jpg

Generationen som är uppvuxen med nätet är digitala invånare, vi andra är digitala immigranter. Men oavsett vilken generation vi tillhör så fungerar våra kroppar fortfarande som på stenåldern. Patrik Wincent beskriver hur vi i dag reagerar som katter och spänner ryggen när telefonen vibrerar eller ger notisljud ifrån sig. Redo för flykt.

Han började intressera sig för digitalt missbruk när både han och tonårssonen fick ett som han uttrycker det ”knarkigt” förhållande till dataspel.

– Internetberoende är ett brett spektrum. Allt som har med skärmar att göra orsakar digital stress. Precis som med mat gäller det att hitta balans. Det går inte att äta hela tiden, säger han.

Hjärnforskaren och entreprenören Katarina Gospic, som bland annat arbetar med utformning av kontorsmiljöer, förespråkar att vi för att lyckas med dieten ska använda tekniken med intention.

– Det ska finnas ett syfte – man ska inte bara slökolla på mobilen. Man kan stänga av den på möten, ha mobilfria timmar och bestämma tider när man kollar mejlen, säger hon.

Själv lever Katarina Gospic som hon lär. Det ger henne större kickar att vara inne i jobbet i lugn och ro än att hela tiden ha koll på mobilen. Hon stänger av den när hon är i möten och sätter den i flygplansläge när hon vill jobba koncentrerat.

– I dag svarar jag på mejl långsammare, som senast efter några dagar. Man behöver inte svara på direkten eller på helgen.

När vi störs av något så tar det upp till 25 minuter att få fokus igen. Forskning visar att vi tittar på mobilen i genomsnitt 150 gånger per dag. Enligt Katarina Gospic säger det sig självt att den ekvationen inte går ihop. Hon liknar hjärnan vid en muskel, och en sådan behöver emellanåt få vila.

– När vi får de digitala kickarna utsöndras välbefinnandeämnet dopamin. Det är samma ämne som signalerar tillfredsställelse när vi äter godis eller känner oss älskade. Det är trevligt att känna den känslan. Det gör att vi får svårt att begränsa oss, säger hon

Även Katarina Gospic påpekar att problematiken är ganska ny. En del inser den, andra inte.

– Det finns både chefer och medarbetare som lever i total förnekelse och vill ha mobilen som snuttefilt i stället för att jobba. Till och med de som anlitat mig som föreläsare kan sitta och fippla med mobilen, säger hon. ›

Det är bara nio år sedan datagurun Steve Jobs förtrollade en hel värld med pekskärmen. Men de senaste åren har vi börjat se paddornas och de smarta mobilernas avigsidor.

Till Patrik Wincent, terapeut specialiserad på internetberoende och författare till boken Den Digitala Drogen, kommer allt ifrån dataspelsmissbrukande ungdomar till personer som vill få ut partnerns mobil ur sängkammaren. Bruket av skärmar, mobiler och spel har blivit missbruk.

Han har haft en klient som har trillat ner från perrongen på tågspåret för att han tittade intensivt på mobilskärmen. Han lyckades rädda sig upp två minuter innan tåget kom. Det är ett extremfall, men många av oss kan nog känna igen sig i en lite väl förbehållslös kärlek till elektroniken.

– Sedan pekskärmarna kom har ett nytt, mer eller mindre tvångsmässigt beteende exploderat. Elektronik är fantastiskt, det finns många fördelar. Jag vill inte moralisera, men jag vill minimera riskerna, säger Patrik Wincent.

Generationen som är uppvuxen med nätet är digitalainvånare, vi andra är digitala immigranter. Men oavsett vilken generation vi tillhör så fungerar våra kroppar fortfarande som på stenåldern. Patrik Wincent beskriver hur vi i dag reagerar som katter och spänner ryggen när telefonen vibrerar eller ger notisljud ifrån sig. Redo för flykt.

Han började intressera sig för digitalt missbruk när både han och tonårssonen fick ett som han uttrycker det ”knarkigt” förhållande till dataspel.

– Internetberoende är ett brett spektrum. Allt som har med skärmar att göra orsakar digital stress. Precis som med mat gäller det att hitta balans. Det går inte att äta hela tiden, säger han.

Hjärnforskaren och entreprenören Katarina Gospic, som bland annat arbetar med utformning av kontorsmiljöer, förespråkar att vi för att lyckas med dieten ska använda tekniken med intention.

– Det ska finnas ett syfte – man ska inte bara slökolla på mobilen. Man kan stänga av den på möten, ha mobilfria timmar och bestämma tider när man kollar mejlen, säger hon.

Själv lever Katarina Gospic som hon lär. Det ger henne större kickar att vara inne i jobbet i lugn och ro än att hela tiden ha koll på mobilen. Hon stänger av den när hon är i möten och sätter den i flygplansläge när hon vill jobba koncentrerat.

– I dag svarar jag på mejl långsammare, som senast efter några dagar. Man behöver inte svara på direkten eller på helgen.

När vi störs av något så tar det upp till 25 minuter att få fokus igen. Forskning visar att vi tittar på mobilen i genomsnitt 150 gånger per dag. Enligt Katarina Gospic säger det sig självt att den ekvationen inte går ihop. Hon liknar hjärnan vid en muskel, och en sådan behöver emellanåt få vila.

– När vi får de digitala kickarna utsöndras välbefinnandeämnet dopamin. Det är samma ämne som signalerar tillfredsställelse när vi äter godis eller känner oss älskade. Det är trevligt att känna den känslan. Det gör att vi får svårt att begränsa oss, säger hon.

Även Katarina Gospic påpekar att problematiken är ganska ny. En del inser den, andra inte.

– Det finns både chefer och medarbetare som lever i total förnekelse och vill ha mobilen som snuttefilt i stället för att jobba. Till och med de som anlitat mig som föreläsare kan sitta och fippla med mobilen, säger hon. ›

Artikel publicerades först på Kollega av Cajsa Högberg

Apple satsar på ökad kontroll av skärmtid och digital stress för IOS 12

Appel presenterade igår sina kommande uppdateringar för IOS, Mac OS, Watch OS och Apple TV. Det visade sig att Apple nu på riktigt har börjat tänka Time Well Spent när det gäller design av sina produkter. För er som inte känner till Time Well Spent konceptet så går det ut på att designa för att uppnå det högre syftet med tekniken och inte försöka få användaren att öka sitt användande i egensyfte. Något vi på Fondberg & Wincent naturligtvis uppmuntrar till. För IOS blev det framförallt tre förbättringar som vi vill pusha på inom det området. Vi hoppas och tror att detta är en bra start på Apple och många andra storföretags nya sätt att tänka kring digital design. 

Den första funktionen: Screen Time - Mätningsapp för användande av Iphone och Ipad. 

Med nya uppdateringen kommer du få möjligheten att mäta ditt användande av appar, få en snygg översikt och dessutom kunna begränsa tiden du använder dina appar för att inte slösa för mycket tid. Du får då varningar upp på skärmen när du börjar närma dig slutet på den tid du satt upp som målvärde. (Se bild) Dessutom kommer du kunna kontrollera dina barns användande på samma sätt. Tidigare har du som användare varit tvungen att ladda ner appar som Moment för att få en bra överblick. Frågan är nu om Moment kommer att fortsätta att utveckla sin App och göra den ännu bättre. 
 

https://www.apple.com/apple-events/june-2018/

https://www.apple.com/apple-events/june-2018/

Den andra funktionen: Förbättrad kontroll över notifikationer

Det blir lättare att komma åt inställningar för notifikationer i din telefon och dessutom kommer Siri att hjälpa dig i bakgrunden att förstå vad du prioriterar. 

https://www.apple.com/apple-events/june-2018/

https://www.apple.com/apple-events/june-2018/

Den tredje funktionen: Stör ej läge läge upppdaterat

Stör ej funktionen har tidigare inte fungerat så väl då det har varit lätt att om man slår på det att man glömmer att slå på det tex efter ett möte. Det innebar alltså att man kunde vissa viktiga samtal om man inte tog med sig telefonen på mötet. 
Nu har Apple löst detta genom att låta dig slå på stör ej under mötestiden eller tills du lämnar platsen fysiskt. Mycket bra funktion som kan förbättra mötes närvaron på företag. 

https://www.apple.com/apple-events/june-2018/

https://www.apple.com/apple-events/june-2018/

Chefer hårdast drabbade av digital stress

Den moderna tekniken har på många sätt underlättat vår vardag. Men att ständigt vara tillgänglig kan göra oss ohälsosamt stressade, framför allt om samtal och mejl är jobbrelaterade. En grupp som särskilt ligger i riskzonen är chefer.

I dag bär många med sig arbetet överallt i sina tekniska apparater. Det innebär att vi är tillgängliga för jobbsamtal och mejl även utanför arbetstid. Om man inte sätter upp tydliga gränser för när man är ledig och för sin teknikanvändning riskerar man därför att bli ohälsosamt stressad.

För kontorsanställda går 45 procent av arbetsdagen åt till telefonsamtal och mejl, enligt en ny kunskapssammanställning som forskare tagit fram åt Arbetsmiljöverket. Många arbetstagare känner sig därför tvungna att utföra sina arbetsuppgifter utanför normal arbetstid eftersom en så stor del av dagen gått åt till telefonsamtal och mejl.

Chefer i riskzonen

En grupp som särskilt ligger i riskzonen för att drabbas negativt av den digitala stressen är chefer. Det menar Magdalena Stadin som är hälsoforskare vid Jönköpings högskola. Hon håller just nu på med en studie om digital stress i olika yrkeskategorier, på uppdrag av Stressforskningsinstitutet och Statistiska centralbyrån.

– Det jag har sett i mina resultat är att chefer sticker ut markant som riskgrupp. Det gäller chefer generellt men i synnerhet chefer inom hälso- och sjukvården samt chefer inom utbildningsverksamheter, säger Magdalena Stadin till SVT Vetenskap.

Hög arbetsbelastning

En ny rapport från Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) visar också att chefer i högre grad upplever digital stress men då i jämförelse med andra anställda inom högskoleyrken. Cheferna upplever i högre grad att de förväntas vara tillgängliga på telefon och läsa mejl på fritiden. De upplever också att de måste dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem varje vecka.

En annan forskare som sett samma tendens är Cindy Felio, forskare inom informations- och kommunikationsteknik vid universitetet Bordeaux Montaigne i Frankrike. Hon har intervjuat ett hundratal chefer om deras upplevelser av den digitala världen.

VD:n blev utbränd

En av cheferna är Mathieu Pedelahore, som är vd för ett företag som hanterar datanätverk. I hans tjänst ingår att alltid vara uppkopplad.

– Jag måste vara tillgänglig dygnet runt, sju dagar i veckan. För några år sedan var jag utbränd. Den enorma mängden information leder till mental utmattning och i vissa fall utbrändhet, en åkomma som dök upp med tekniken, säger Mathieu Pedelahore i en film som sänds i Vetenskapens värld.

I dag är Mathieu Pedelahore frisk och har lärt sig att hantera tekniken och det faktum att han ständigt måste vara nåbar. Någonting som är nödvändigt för att inte drabbas negativt av den stress som dagens teknik kan medföra i arbetet.

Källa: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/har-ar-chefen-hardast-drabbad

Våra mobiler har blivit den nya cigarretten. - Fondberg & Wincent uttalar sig i Göteborgsposten om digital stress, skärmmissbruk & cyberslacking

– Vi vill veta vad våra vänner sysslar med och vad som har hänt på jobbet. Det är en primitiv instinkt, vårt behov av kontroll, som gör att vi tvångsmässigt plockar upp telefonen 150 till 300 gånger per dag. Våra mobiler har blivit den nya cigarretten. De belönar oss med nya intryck, roar oss när vi har tråkigt och lugnar oss när vi är ängsliga, säger Patrik Wincent.

Läs hela artikeln här (betallänk)